Vitemölla förr och nu

Vitemölla och dess omnejd har varit bosättning och hem för människor sedan årtusendet före Kristi födelse.

Ett av minnena från dessa tider är den stensättning vid Vitemöllas norra strandbackar, som getts namnet ”Heimdalls stenar”.

De första husen 

Vitemölle Leje började ta sin nuvarande form i slutet av 1600-talet. De fyra första husen var grupperade kring Möllan – den mölla som fortfarande finns kvar vid Mölleån och som givit namnet åt samhället – Vitemölle. Vid mitten av 1700-talet hade befolkningen vuxit till 150 personer, som hade byggt sina hus runt Killan (källan). Fiske och dagsverken på de närliggande gårdarna försörjde befolkningen.

Vid denna tid tillkom också lejets krog – Kruet. På Kruet söps det naturligtvis, men där lades också grunden till det musikintresse som länge fanns i Vitemölla. Den förste krögaren var nämligen Skånes äldste kände speleman. 

Befolkningen växer

Vid 1800-talets slut hade befolkningen vuxit till 400 personer. Vid seklets slut byggdes också hamnen om och fick den utformning som den ännu har. Fisket hade expanderat och Lejet hade ett 60-tal fiskebåtar, varav 13 vrakekor. Vid sekelskiftet 1800–1900 hade Vitemölla också vuxit till ett viktigt sjöfartssamhälle och ett betydande antal fartyg – barkskepp, briggar, skonerter, hade sin hemmahamn i Vitemölla.

Även Kiviks marknad, som förlades till strandheden mellan Kivik och Vitemölla, har sitt ursprung från denna tid. Här är några bilder från Kiviks Marknad i början på 50-talet.

Rekordstor befolkning

Vitemöllas befolkning nådde sin kulmen i början på 1900-talet då det fanns c:a 450 invånare bosatta i c:a 100 hus. 1910 blev Vitemölla municipalsamhälle. Denna kommunala status varade till1952 då Vitemölla uppgick i Kiviks kommun.

Vitemöllingarna hade sin kyrka i Vitaby. Bönderna, som ansåg sig mera värda än fiskarna, hade dock lagt beslag på alla sittplatser i bänkarna. Vitemöllaborna bekostade därför en ny läktare, som döptes till ”Videmullaskunken”.

I Vitemölla fanns under 1900-talets första sex decennier en stor mängd förrättningar och affärer, såsom t.ex. båtbyggare, modist, skräddare, snickare, fiskhandlare, bagare, timmer/kolhandlare, skomakare, mjölnare vid både väderkvarn och vattenkvarn, urmakare, köttaffär, mjölkaffär, rökeri och smedja.

Befolkningen minskar

Vitemölla drabbades under efterkrigstiden, liksom alla andra mindre orter i Sverige, av rationaliseringar och stordrift, vilket efterhand ledde till nedläggning av alla dessa affärer. Den sista affären, livsmedelsaffären i det dåvarande funkishuset på Lejegatan, stängde för gott 1970. Kvarnen/Möllan, lägets första affärsrörelse, upphörde i mitten av 50-talet.

Den enda affärsrörelse i Vitemölla som manifesterar sig utåt i en byggnad är Badhotellet. Detta stammar från början av 1900-talet och har under åren hyst så olika aktiviteter som hotellrörelse, uppsamlingshem för finska krigsbarn, mottagningscentrum för polska kvinnor som kom med de vita bussarna från Hitlers koncentrationsläger och vilohem för svenska husmödrar. 1962 blev anläggningen åter badhotell. Hotellet förföll emellertid och var nära att rivas, när det köptes av en ortsbo i början av 90-talet och genomgick den renovering som resulterade i hotellets nuvarande vackra utformning.

Idag

Vitemölla har, som alla andra fiskesamhällen i Skåne, under de senaste decennierna genomgått en förändring som innebär att många av husen köpts upp av stadsbor och förvandlats till fritidshus. Befolkningen reduceras från de cirka sexhundra människor som bor på Lejet under sommarmånaderna till de cirka ett hundra bofasta som befolkar samhället under vintern. Men detta ger dock underlag för ett samhälle som på intet vis kan betecknas som dött. Fortfarande finns en handfull yrkesfiskare som ger hamnen liv på sommaren. Ett antal företag har hela eller delar av sin verksamhet i Vitemölla. Till detta kommer inte minst ett antal kända konstnärer och musiker såsom Ia och Hans Karlsson, Kerstin Eriksson och Göran Söllscher m.fl.