Klicka på bilden så får du upp en högupplöst pdf av kartan. Är du osäker på om din fastighet är med i den nya vägföreningen, eller vill veta andelstalen, finner du detta i denna ”Andelstalslängd”. 

Fredagen den 19 januari underrättade Lantmäteriet alla berörda fastighetsägare att man fattat beslut om att bilda ny gemensamhetsanläggning/vägförening i det som de kallar ”Furet”, som omfattar även Hedstigen och större delen av Källebacken. Den får namnet Hjälmaröd ga:5 och omfattar allmän platsmark, väg och park/plantering. (Se Lantmäteriets beslut i denna pdf, och dess protokoll inför beslutet i denna pdf.)

Vitemölle Lejeföreningen har under sex års tid försökt förmå Simrishamns kommun att ta sitt ansvar och sköta alla vägar och grönytor på Vitemölla enligt tidigare beslut. Men då kommunen låtit meddela att man inte har för avsikt att dra tillbaka sin ansökan hos Lantmäteriet, så blir konsekvensen att flera nya mindre gemensamhetsanläggningar/vägföreningar bildas i delar av Vitemölla.

Den första som Lantmäriet fattar beslut om blir alltså ”Furet” och omfattar området enligt kartan ovan. 

Men fler är på gång. Som Lantmäteriet tidigare meddelat så finns det ytterligare tre pågående förrättningar och i två av dessa, Skolsträddet och Bron över Mölleån, är beslut nära förestående. Det fjärde ärendet berör övriga delar som ingick i gamla vägföreningen inkluderat skogsområdet där det pågår detaljplanering. Här avvaktar Lantmäteriet beslut gällande detaljplanen för Badhotellet.

Den gamla gemensamhetsanläggningen/vägföreningen Hjälmaröd ga:4 omfattade ett stort område med många delägande fastigheter. Alla dessa fastigheter berörs på något sätt nu när den gamla vägföreningen avvecklas/görs om. För majoriteten av fastigheterna på Vitemölle innebär det bara att man formellt kommer att lämna gamla vägföreningen och inget annat. Här kommer Simrishamns kommun att vara ansvarig för vägunderhåll och skötsel av grönytor.

Men för de fastigheter som ligger inom de område där nya gemensamhetsanläggningar bildas, blir konsekvensen att berörda fastighetsägare får ta ansvar och sköta vägunderhåll och ev. grönytor själva.

Lantmäteriet har delat upp förrättningen i fyra etapper, vilket betyder att den gamla gemensamhetsanläggningen/vägföreningen kommer att upphävas i takt med att nya bildas.

Lantmäteriet skickar information till dem som direkt berörs och som kommer vara med i nya gemensamhetsanläggningar. Informationen kommer att handla om utformning av besluten, d.v.s. karta och beskrivning, samt information om hur man kan överklaga.

Det är bara berörda fastighetsägare som är sakägare och som kan överklaga. Vitemölle Lejeförening är inte sakägare och kan därmed inte överklaga.

Under förrättningsprocessens gång har många fastighetsägare lämnat fullmakt åt Lejeföreningens representanter. Dessa fullmakter kommer inte att kunna användas för att överklaga beslutet. Vill fastighetsägare som är berörd av beslutet överklaga, så måste man göra det själv.

Överklaga?

Jörgen Rexö, jurist och själv sakägare, har varit styrelsen behjälplig med sin kompetens, och kommenterar ett eventuellt överklagande av Lantmäteriets beslut så här:

Min uppfattning är att ett överklagande förutsätter att vi har en hållbar rättslig grund att stå på, och därmed en anledning att begära en överprövning av Lantmäteriets beslut. Våra ansträngningar i ärendet har huvudsakligen syftat till att få kommunen att ändra åsikt i frågan och återkalla sin begäran om förrättning. Trots stora insatser från vår sida så blev det inte så. Man kan ha många synpunkter på hur kommunen har hanterat frågan och kommunikationen med oss i byn, men detta är ingenting som prövas i domstol. Det får eventuellt hanteras i kommande allmänna val.

Jag har själv svårt att se någon hållbar rättslig grund att bygga ett överklagande på. Den grund som ligger närmast är att man inte ska genomföra denna typ av förrättning mot sakägarna vilja (om det finns ett stort motstånd) och sakägarna har beaktansvärda skäl för att motsätta sig en förrättning. Jag har läst kring frågan och har även tittat på gamla rättsfall, och kan inte se att våra argument faller inom vad som i praxis anses vara beaktansvärda skäl. Man ska därtill komma ihåg att Lantmäteriet är en myndighet som är satt att tillämpa gällande rätt, vilket innebär att man även ska beakta sådana förhållanden som talar mot ett positivt förrättningsbeslut.

Jag tror inte att jag har sett den fullmakt som Krister och Pia har fått, men det ställs specifika krav på en rättegångsfullmakt, och jag misstänker att det kan vara vara så att den som finns inte uppfyller dessa krav och kan då inte användas i domstolen. De som väljer att överklaga bär risken för de ökade kostnader som uppkommer i processen. Det är sannolikt ersättning för den ytterligare tid som Lantmäteriet lägger ner i ärendet. Den som åtar sig att driva frågan som ombud, måste väga in vilken risk man utsätter sin klient för och även informera vederbörande om denna.

Väljer någon trots allt att driva frågan så är min rekommendation att man anlitar ett ombud (advokat) som är insatt i sakfrågorna och kan hjälpa till att driva processen.

Jag inser att texten ovan kan låta lite formell och ”barsk”, och får skylla detta på att jag är skadad av min tidigare yrkeskarriär. När det gäller formulering av ett överklagande så är det inte jag som ska hålla i pennan. Jag kan däremot läsa och komma med synpunkter på innehållet i en sådan skrift.

Hur går vi vidare?

Pelle Gemmel, sakägare och styrelsemedlem i Lejeföreningen, och som också aktivt har deltagit i arbetet med att försöka påverka kommunen och Lantmäteriet att stoppa vägföreningarna, kommer här med sin syn på hur vi går vidare:

Jag delar helt Jörgens syn på saken. Lantmäteriet har fått i uppdrag av kommunen att städa upp efter kommunens misstag och dess felaktiga beslut att ta över och lägga ner en formell vägförening. Man har utfört uppdraget och återbildat vägföreningar inom de områden som kommunen formellt inte tagit över och är markägare till. Vi har inget för att överklaga mer än ytterligare kostnader.

Alla formella fel och orättvisa beslut är tagna av kommunen. Gissningsvis kan vi JO-anmäla kommunen för att de lagt ner vår vägföreningen och utan rättslig grund skött våra gator i 20 år. Vi vinner inget på att få kommunen dömd. Vad ska vi ha i skadestånd för detta? Däremot har ju kommunen skött ärendet respektlöst och mycket dåligt, vilket i första hand Krister Hjelm påpekade för dem redan för sju år sedan när han myntade ”Gör om, gör rätt”. På dessa sju år har vi heller inte trots ideliga påstötningar sett röken av ansvarig politiker eller den tjänsteperson som är chef.

Det vi kan och måste göra är att ta en konstruktiv dialog med kommunen om fullt bidrag till skötsel och att dela på entreprenörer för skötsel av vägarna. Tidigare vägförening fick fullt bidrag och ingen avgift togs ut. Dessutom ska vi kräva att få tillbaka de medel som man tog över när vägföreningen lades ner, samt upprustning av vägarna. Vi ska också åtminstone diskutera en långsiktig plan med ett övertagande av kommunen då vi har störst andel skattebetalare/fastboende på ”Furet” och det de facto är gator och inte väg till sommarstugeområde, industriverksamhet eller skogs/jordbruksfastighet. Det senare är praxis för privata vägar. Vi måste även tillsammans alla delägare naturligtvis se till att vi får en styrelse som driver frågorna.